Rilke translations: autumn poem 1


Herbst

Die Blätter fallen, fallen wie von weit,
als welkten in den Himmeln ferne Gärten;
sie fallen mit verneinender Gebärde.

Und in den Nächten fällt die schwere Erde
aus allen Sternen in die Einsamkeit.

Wir alle fallen. Diese Hand da fällt.
Und sieh dir andre an: es ist in allen.

Und doch ist Einer, welcher dieses Fallen
unendlich sanft in seinen Händen hält.

Fall

The foliage falling drops as from afar,
as if some heavenly garden drops its foliage;
is falling slowly, with denying gestures.

And nightly hours falls the lonely Gaia
her heavy body drops down from the stars.

We are all falling. See, this hand will drop.
And watch the other one: this is in all things.

But still there is someone, who can hold the falling
and in his tender hands the fall will stop.

Höst

Nu löven singlar, singlar som från skyn,
likt himmelska planteringar förvissnar;
de faller med förnekande små gester.

Och under natten faller tunga jorden
ur stjärnehimlen i sin ensamhet.

Vi alla faller. Så faller denna hand.
Och se den andra här: det gäller alla.

Och ändå finns det en, som allt i detta fallet
oändligt ömt i sina händer bär.


German original texts: Rainer Maria Rilke
Swedish and English interpretations: MaLj 2006

Annonser
Det här inlägget postades i autumn, poetry, translations. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s