Ett antal debattlänkar

Uppdatering, lördag:

Vetenskapsrådet svarar genom Pär Omling på kritiken i en replik på SvD:s Brännpunkt:

”I artikeln ”Vetenskap eller galenskap” (SvD Brännpunkt 28/2) påstår Tanja Bergkvist att ”genusvansinnet nått nya höjder” genom att Vetenskapsrådet utdelat ett treårigt projekt i musikvetenskap där trumpeten ska studeras ur ett genusvetenskapligt perspektiv.

Här finns flera sakfel: Vetenskapsrådet har beviljat ett individuellt postdoktorstipendium att använda till två års vistelse vid Royal Scottish Academy of Music and Drama i Glasgow, inte stöd till ett forskningsprojekt.

Ansökan är inte granskad av någon genuskommitté utan har granskats av en postdoktorkommitté med humanistisk och samhällsvetenskaplig kompetens.”

—-

På fredagen publicerade SvD ett inlägg på Brännpunkt med rubriken ”Män styr vår bild av historien” av Birger Schlaug och ett inlägg på Synpunkt med rubriken ”Okunnigt påhopp på genusstudie” av professor Boel Lindberg.

Boel Lindberg påpekar:

”En vetenskaplig studie av just trumpetarskrået har stora förutsättningar att kasta ljus över hur kvinnlighet och manlighet konstruerats och definierats i förhållande till musik och musikutövning.

Trumpetarskrået har alltsedan medeltiden och långt in i modern tid varit en extremt manlig domän. Det fick tidigt en stark ställning därför att trumpetarnas skicklighet och kunnande betydde liv eller död i alla krigiska företag. Trumpetarna blev de bäst betalda musikerna och deras förbindelse med militärväsendet befrämjade framväxten av en ytterst stöddig manskultur inom skrået. Det var i denna miljö som de klangideal och sätt att spela på instrumentet som fortfarande i dag har hög status utvecklades.

Det Tanja Bergkvist raljant kallar ”misstänkt genusspecifika klanger” har en högst påtaglig bakgrund: krig och militär makt. Och historien är fortfarande i dag levande som tonbildningsideal för nya adepter på trumpet.”

Andra länkar till debatten som officiellt startade i SvD för en vecka sedan (forskningsansökan diskuterades av en blogg och senare på debattforumet Flashback redan i början av januari):

Tanja Bergkvist: ”Vetenskap eller galenskap”, ”Genustrumpeten åter på tapeten”, ”Trumpetdebatten tar visst aldrig slut” och ”Vetenskapsrådets replik i trumpetfrågan”

Jacob Derkert: ”Genusperspektiv, vetenskap och ideologi”

Helena Duroj: ”Genustrumpet”

Syster Dyster: ”Så räknar de antifeministiska matematikerna”

David Gottlieb: ”Fagott”

Herr Klokboks Kollektion: ”Matematisk antifeminism”

Patrik Lindenfors: ”Könens matematik” och ”Schlaug missar det specifika i sitt försvar av det generella”

Lars Lundqvist: ”Genus i musikforskning”

The real Mymlan: ”Trumpetforskning med genusperspektiv”

Birdseed’s tunedown (Johan Palme): ”Crazy Trumpet Fun”

Birger Schlaug: ”Ironisera gärna över trumpetforskning”

Karin Sennefelt: ”Humanist javisst” och ”Okunnigt påhopp på genusstudie”

Självgod och bitter: ”Debatt kring vetenskaplighet och Trumpet-anslag”

Staffan Strömbäck: ”När det inte är egna pengar”

Stefan Stenudd: ”Klart att trumpeten är maskulin!”

En trebarnsmammas vardag: ”Jomen eller hur?”

Trollhare: ”Trumpet svar på tal om genus”

Tysta tankar: ”Genusvetarhatet på Svenska Dagbladet”

Eva Westerberg: ”Genusspecifika toner hos trumpeten”

Anders B Westin: ”Att göra kön – Trumpeter och badhustider”

Tidigare inlägg om detta på ”Beyond Good and Atonal”: ”Ett matematiskt bevis” och ”Trumpetforskningsreplik”

Senare inlägg: ”Mera opinionsdiskussion” och ”Uppdatering av debattbilden”

Annonser
Det här inlägget postades i debate, gender studies, musicology, trumpet. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ett antal debattlänkar

  1. Birdseed skriver:

    Har inte följt debatten fullständigt, men musikvetarna hoppas jag har slutit upp bakom sin kollega ordentligt i alla fall. Forskningen verkar ju oerhört intressant som ämne, i alla fall vid första anblick, precis den typer av saker som New Musicology-anhängare brukar gå igång på.

    Men man vet ju aldrig. Hoppas inga Van Der Toorn-figurer dyker upp i Sverige.

  2. Maria Ljungdahl skriver:

    Om man skall lägga nyttoaspekter på forskningen, så kunde ju en möjlighet till varför det är rimligt att ge smala forskningsämnen stora forskningsanslag vara att Sverige och svenska universitet får större uppmärksamhet internationellt av sådant?

    Jag är dock lite osäker på hur mycket inflytande New Musicology har idag på vad som anses vara ”intressanta” forskningsämnen. Men instrumenthistorisk grundforskning är väl något som kommer att stå sig rätt bra.

    (Kollade din Blogger-profilsida, och insåg att jag har läst din blogg någon gång – så den kommer med på listan med musikvetarbloggar som jag planerar att publicera någon gång här!)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s